Så Uppenbart!

Jag tog bussen in mot skolan, förbi den, och hoppade av för att gå till ett ställe som hette The Lab där dem framkallar sådana här bilder fortfarande. Det gick hur bra som helst, och väl där hittade jag några polare från skolan som körde mig tillbaka sen. 2 timmar senare går jag dit igen för att hämta bilderna. 7 stycken är bra. 3 stycken är svarta, av de 10 vi skulle ha. Katastrof. Så imorgon får vi fotografera om allting. Men det kommer ju dock gå snabbt nu när vi vet hur allting ska vara.

Filippo, en italienare från skolan, frågade mig även idag ifall jag kunde skådespela i hans directing assessment, och jag sa såklart ja. Ska bli kul som fan. Vår uppgift är att skriva en scen på 1-2 minuter som handlar om 2 personer, och där en 3e kommer in och ändrar situationen, slår ut en annan av dem. Typ. Detta är för att göra en övning där skådespelarna ska kunna ändra på någonting de håller på med.

2 bilder från slideshowen som jag tog med min kamera, så det är inte rätt men för att visa:

Samma DJ som förra gången, och denna gången var där även några nya killar vi inte sett tidigare som hade med sig massor av olika instrument så det blev en hel del timmars sådan underhållning. Allting var trevligt, det minglades och skrattades. Men så plötsligt ballar allting ut. Cateringen killen kommer tillbaka, runt 12 på natten. Han sätter upp sin bbq inne i garaget. Och det är ju rent idiotiskt att grilla något över tak, det är väl bara logiskt. Men han skulle och det kvittade hur mycket vi sa åt honom, han blev argare och argare (kan sätta en del på att han var pårökt på annat än röken från köttet han grillade). Det värsta av allt var att tjejerna som hade festen hade stuckit vidare. Så där stod vi, 4 svenskar, 1 polack och 1 turk. Helt plötsligt var det vi som var ansvariga för den här festen det bara kommit fler och fler till. Idiotiskt. Vi ringde tjejerna sammanlagt 15 gånger, sen blev det att Sadi ringde ägaren så han fick komma dit. Jag var inne på mitt rum men vet inte om det var det som var faktorn att alla stack. Nu står det i alla fall att dem som var ansvariga för festen kommer få lämna huset inom 3 dagar på tavlan vi har i köket. Jag har sagt det tidigare, vi är som en dokusåpa. Vi är en härlig blandning människor, och nu har vi fått in ett öråd också. Fantastiskt.

v10

Idag har dem andra i huset hyrt en film, District 9. Dock såg jag den på planet och hade sett den en gång innan, men får väl slå mig ner och kolla på den också. Imorgon är det fest i huset igen, senaste gången var ju Brazilian bbq festen som ni säkert minns. Imorgon fyller Marilia år, en av brassarna. Imorgon är det också månadsdag med älskling, vet alla vad det betyder?...

"Hi everyone, my name is Filip Iversen and I'm going to pitch a story called Cha Cha Cha written by Ko Eto that I would gladly end up as a director with.

The story is about Miho who is preparing a birthday party for her husband together with their daughter Asuka. Hiro, the dad is comming home earlier from work then he thought and happens to see the preparing. He decides to leave immediately in order to not destroy the surprise. He's going for a long walk through the town and appears to met some of his friends outside a pub. After a long discussion he follows them in there, and Miho and the daughter catches the sight of him there and in order of that she decides to cancel the surprise party.

I've chosed to wanna direct this story because I feel very comfortable with this kind of movies, and my instinct says that I can get the result to another height than another person would because of my experience of their feelings. It actually describes Sweden very well; fear, anxiety, anger, meshed with the love to your family.

It's a very realistic movie, at least for me, and it's definetely a drama. A movie that I would gladly recommend for everyone because it got one clear message, "the family is the most important thing we have and we have to take care about it, but at the same time be able to live our life as humans." And with that I mean to give some time for yourself and to spend som qualitytime with persons outside your family. We got that represented from two different angles here. We got it from Hiro who is coming home and happens to see the preparing, but leaves quickly, the last thing he wants is to destroy his wonderful wifes surprise. He comes to a pub during his walk and mets some of his friends that wants him to go in for a drink with them as I said earlier. He says no and tries to clarify that he has to be home in town. Unfortunately the friends comes up with the argument "c'mon mate, you got plenty of time", and then it's just so human to say "okay then", and so he does.

We also got it represented from Miho that we can see from her behaviors. She is feeling betrayed, passed by her back, her lovely husband have been cheated on her. And not only on her, even their lovely daughter by lying about that he was going to work late but "in fact" just wanted time to "party" with his friends. At least that's what it seems to her.

And this is EXACTLY what we call life is all about. It's about creating faith and trust for eachother, and as in Hiro's angle here, be able to be there for her friends at the same time. One task god one day gave us when he created us is just to keep a good balance between this.

No one of them says anything to eachother and no one dares to say that the have whitnessed something they weren't supposed to see. And this might be a lesson for them in the future. Cause if someone just had admit or spoked to the other about what they saw the problem would be solved much earlier. Honesty is always the best.

This is a fiction movie that is supposed to be set in the past, and I'll show this by using modern techniques, but playing with the colors on the frames to make it look a bit like old-fashioned. This is because I think these kinds of movies describes something to us, and we will look at it in a narrative way as it describes something from the past, in other words some situation that already have occured and not maybe will. We have been learning from peoples mistakes for thousand of years, so why not continue now? I will show you some pictures to clarify what I mean about the colors:

As actors I havn't actually thought of any particular. The only thing that matters, and that's really important is that it's not any particular famous peoples who'll act. This is because I want the audience to feel that this can actually happen to anyone and not only to famous peoples who stands in a role over humanity. We might win more audience with famous actors, because of their fans and stuff like that, but we wont get anything other important out of it, and the message that I want to give wont be reached in the way I want it to be.

If we succeed doing this movie I think the audience will leave and hopefully react different in this kind of situations. Don't get through your days with just impulsive decisions. Plan your days to reach the best success.

My name is Filip Iversen, thank you for listening to me."

Just nu sitter jag och Jacob och skissar på lite olika idéer om slideshow presentationen vi ska ha klart till tisdag. Det slutar nog med att vi ska göra en liten scen med 2 personer som går in på en pub, hittar en 10 dollar sedel, de håller i den båda två samtidigt, och det slutar med att dem delar på en öl med den. Med detta vill vi visa att det spelar ingen roll vilken bakgrund/kultur/berättelse någon av dem har, man kan ändå dela på saker och ting som jämlika. Hoppas det går hem hos Leslie vår lärare också bara. Och imorgon ska vi fota det. Så det kommer förmodligen upp bilder då.

Ikväll väntar 8e avsnitt av Vid Vintergatans Slut, produktionen jag var med och jobbade lite på. Ni som läser bloggen som har lite yngre barn, hoppas verkligen ni ser på det, till och med jag som kan manuset tycker det är skit spännande nu!! Haha.

Ha en underbar fortsatt dag!

Imorse vaknade jag av att Sadi kommer in och dansar med ett paket i handen. Jag blir fruktansvärt arg för han väckte mig, men det visade sig att paketet var till mig, och kolla på bilden vad baby har skickat till mig. HON ÄR VÄRLDENS BÄSTA!! Ikväll blir det svenskt godismys med coca cola och film. Tack älskade!

Har varit lite bråk hemma i huset också. Polskan gick loss för att hon inte kom in på sin dator. Hon anklagade någon för att ha ändrat hennes lösenord eftersom datorn hade stått framme hela tiden. PERFEKT att ändra lösenordet på någon annans dator man delar hus med, det är inte så uppenbart att någon av oss gjort det då? Problemet löstes dock, med en enkel caps lock tryckning. Tjejer och datorer alltså, haha.

Imorgon börjar jag egentligen inte förrens klockan 14 men ska nog åka med de andra redan kl 10 för att kolla när dem pitchar och se på de andra så jag får lite erfarenhet och om möjligt fler idéer till min egen. Nu drar det sig mot natt här dock men först ska jag kolla på New Moon. Ciao!

Välkomna till Australien.

Nu ska vi snart ställa oss och göra tacos och fira Henriks födelsedag här hemifrån också. Saknar det som fan, tro det eller ej. Åt det dock 3 gånger på en vecka innan jag åkte ner här men det gick över snabbt, haha. Och imorgon ska vi åka med de andra från skolan till Blue Mountains på någon utflykt med John. Kan nog bli trevligt, dock känner jag att man åker väl inte riktigt dit för att se Blue Mountains, mer för att lära känna och snacka lite mer med folket från skolan.

Här nedan följer förövrigt lite bilder sen Leslie vår lärares konstutställning jag nämnde vi var på. De små konstvärken kostade runt 12000kr och de stora nästan 40000kr. Är ni intresserade av någon är det bara att säga till... typ. Ha det bra, vi hörs igen!

Idag har vi haft film production, eller 16mm film i skolan. Det var jätte intressant, vi hade en kille som var cinematographer som lärare och hade även han lite erfarenhet bakom nacken. Jag och 3 andra killar gick ihop i en workshop i slutet av lektionen och fick pröva på hur det gick till att ladda en 16mm kamera medans de andra 10 gjorde någon övning med focus. Fruktansvärt rolig lektion, och för att citera någon tomte från skolan; "nu känns det verkligen som vi går på en filmskola".

Ikväll var vi på en filmscreening på AIM, Australian Institute of Music, där dem visade filmer som elever från vår skola hade gjort med musik från deras skola. Var en del bra filmer faktiskt. Det kändes som en riktig gala att vara där då det bjöds på champagne, små delikatess-bitar och annat smått och gott. Här nedan följer 2 bilder därifrån. Första är på mig och den 5e svensken Janne.

I skolan hade vi Screen Studies idag. Vi såg på ännu fler filmer, idag flest om inledningar i filmer. Inledningen på filmer avslöjar ofta redan där vilken filmstil filmen har och vilken genre det är. Så vi fick kolla på lite olika alternativ angående det. Jag ska vara ärlig och säga att det har vi ju faktiskt lärt oss på John Bauer med. Men jag vet inte om ni John Bauer elever som läser bloggen tänker på det nu men Bieber pausade ju ofta filmen och pekade på en sån liten sak som texten i i början av filmen och redan där kan man i princip avslöja vad det är för film. Texten kanske fadeas ut, går upp i rök, eller som i vår film försvinner i en "flashback-effekt". Ja man kan leka med mycket.

Jag har kommit på lite filmidéer som jag ska spinna vidare på. Har kommit på en bra idé som jag speciellt fastnat för, kommer berätta mer om den någon gång. Nu ska jag och Joel sätta oss ner för att kolla på oscars-nominerade The Hurt Locker, skriven av James Camerons ex Kathryn Bigelow. Har höga förväntningar på den!

Idag hade vi vår andra meet the filmmaker-lektion. Vi hade besök av en kille som hette Nick någonting och var en ganska erfaren redigerare. Dessvärre tycker jag konceptet faller när vi kollar på massa småscener han klippt och inte en helfilm eller någonting som visar hur det ska gå till när man klipper. Vi får bara se massa småklipp som visserligen kan vara intressant om det hade varit en regissör, men nu var han inte det. Äh men det är sjukt coolt att det kommer professionella filmgörare som vi får lyssna på så!

Vi har bestämt att vi ska pitcha för varandra imorgon kväll vi här hemma i huset. Så ska efter detta inlägget sätta mig och välja exakt vilket manus det blir och sen kanske börja skriva lite smått på en början till pitchningen. Imorgon är det bara en vecka kvar tills vi ska hålla den så det är hög tid att börja. Önska mig lycka till!!

Vi köpte ett paket chicken nuggets som vi värmde i ugnen. Och vi räknade ut att den extremt goda måltiden gick för 7kr ungefär. Extremt billigt, sen var det ju ingen överdrivet avancerad mat heller direkt. Nu på kvällen har vi spelat lite kort, chicago. Efter mycket spänning slutade det dock med att Joel vann, oväntat men sant. Men alla ska vi få ha våran stund i rampljuset någongång, haha.

Imorgon är det skola igen, då med meet the filmmaker lektionen igen, för andra gången. Då skulle vi visst få besök från någon editor, kommer nog bli intressant. Nu innan jag somnar så ska jag läsa igenom ett par manus till och slutligen bestämma vilket jag ska pitcha nästa vecka. Men innan det ska jag först prata med Julia på skype och sen ut och träna lite är det tänkt. Ha en underbar dag!

Jag säger som sagt detta för att inte stirra upp någon (nämner inga namn), bara för att bevisa att jag lever och kommer överleva. Vi stannar på vårt säkra avstånd tills vi vet någonting mer, det lovar jag!

Läs själva om artikeln här;

http://www.smh.com.au/nsw/get-out-of-the-water-australian-tsunami-experts-warn-20100228-pak8.html?autostart=1

Efter det runt 22.30 tiden var vi ett gäng på runt 20 stycken som letade efter en bar någonstans inne i staden. Det var någon form av karneval inne i stan verkade som också, och förmodligen något mot det homosexuella hållet. Har aldrig sett så många transvestiter eller män i kalsonger någonsin som jag gjort ikväll, riktigt vidrigt, haha.

Vi letade och letade i alla fall efter en klubb att gå in på men alla var för överbefolkade så det slutade till slut med att de andra svenskarna skulle bjuda hem alla till sitt hus. Men på vägen dit fastnade vi på någon form av sportbar eller något ändå som vi satte oss ner vid för att prata lite skit.

Nu är klockan 3.26 här och jag måste väl krypa ner till sängs. Imorgon ska jag som sagt visa bilder från gallerian vi var på, men också välja vilket manus jag ska pitcha till den stora utmaningen i vår 3e skolvecka, NERVÖST!! Nedan följer de 2 första bilderna från skolan också. Jag ska under veckans gång försöka få lite bättre bilder på den så fort jag känner att det blir läge för det och att inte någon ska tro jag är värsta nörden som går runt och fotograferar alla. Det är en typisk svensk sak också, första intrycket.