blue mountains
Vi har haft en helt underbar dag i Blue Moutains idag. Det är verkligen en av dem mest häftiga men jobbigaste upplevelserna jag någonsin varit med om. Tre timmars promenad i en helt sjuk terräng, eller ja, antingen är det extrema trappor nerför som ger en mjölksyra i vaderna för flera månader framåt, eller så är det uppförbackar som ger dig en puls som du inte trodde att du kunde få och mjölksyra i hela benen. Men utsikten som man får under denna promenaden är ju så maffig att det spelar ingen roll hur mycket dina ben skakar, man fortsätter bara gå.
Det är omöjligt att fånga på bild vad man ser med ögat när man är där, men det är så sjukt mäktigt! Verkligen ett sånt ställe som man bara måste se innan man dör. Ännu ett par mysiga minnen att ta med sig hem när jag lämnar Sydney om ... 4 dagar .....
Imorgon så har jag bokat hotell till oss som är min andra födelsedagspresent till Filip. Eftersom jag inte skickade ner någonting till honom på hans födelsedag för att kunna spara ihop pengar till att åka ner så får jag ta igen det nu istället! Så jag bokade in oss på hotellet som ni ser nedan, så där kommer vi befinna oss imorgon fr.o.m eftermiddagen till söndag morgon. Det ska bli så himla mysigt att få bo helt själva, bada, gymma och mysa konstant hela tiden nu innan jag åker. 
Som jag skrev där uppe är det nu fyra dagar tills jag står på flygplatsen och pussar Filip hejdå igen. För er som undrar hur det känns, det känns helt förjävligt. Det kvittar hur många som kommer säga att jag måste tänka på hur snabbt det kändes som att det gick dem fem månaderna som vi var ifrån varandra, och att jag ska leva på minnena som vi fått här i Sydney osv. Allt det spelar ingen roll, för det kvittar hur snabbt jag tyckte att dem fem månaderna hade gått när jag väl stod på flygplatsen här i Sydney, och det kvittar hur många fina minnen vi har här. Jag har inte mått såhär bra på jag vet inte hur länge. Filip är bäst på att ändra saker som jag tycker är jobbiga och hemska till något som man bara kan fnysa åt och sträcka på hakan lite så funkar det, jag har gjort saker här nere som jag faktiskt inte trodde att jag skulle klara av, och som jag nu i slutet på månaden gör på automatik. Han är bäst. Och han får mig att må bäst. Men ja, jag vet om att jag har inget val, det är bara att bita ihop dem sista fem månaderna nu också!
Nej nu ska jag pussa lite på min snygging medans han skriver sitt manus och sen ska jag hämta TimTam (kex) och doppa i mjölk, mums! 
